Tällbergs Historia

Tällberg är en gammal by. I skrift finns byn omnämnd 1320, men redan på stenåldern fanns det bosättningar inte långt från nuvarande Tällberg. 1450 skrevs byns namn ”Thaelleberghe”, vilket betyder det ”tallbevuxna berget”.

Under största delen av historien har Tällberg varit en bondby. Den var relativt fattig, för marken var torr och gav dålig avkastning. Ofta hade man bisysslor för att få kontanter. Det kunde vara skogsavverkningar, vinterkörningar, hemarbete eller arbete på annan ort.

1541 nämns 7 skattebönder, 1558 10 st och 1588 14 st. Vid storskiftet 1825 ges för första gången en fullständig bild av byns utseende med gårdar, vägar, åkrar, ängar och hagar. Byn hade då 31 gårdar. 1915 fanns det 35 hästar, 71 kor, 31 ungnöt, cirka 30 får och getter, en tjur,14 svin och 157 hönor i byn. Vid slutet av 1800-talet börjar förvandlingen ”från bondby till turistby”. Det är ett uttryck som kärnfullt beskriver, det som kom att bli utvecklingen till “Sveriges hotelltätaste by”.

1884 kom järnvägen till Insjön och 1890 kom den till Rättvik. Då fanns det också en omfattande båttrafik på Siljan. Ångfartyget Nordstjärnan var en av det båtar som fraktade både gods och folk. Det ägdes och framfördes av ett par tällbergsbor. Redan 1911 drogs det el till byn och 1914 kom järnvägen, vilket gjorde att det genast gick lättare att ta sig till Tällberg. De första turisterna som sökte sig hit, kom under slutet av 1800-talet. Den magnifika utsikten var en av de anledningar som gjorde att många drogs till byn. De första sommargästerna bosatte sig här i början av 1900-talet.

En fin beskrivning av byn från 1922, finns i Karl Erik Forsslunds, ”Med Dalälven från källorna till havet”:
”Och aldrig är här sig likt, ständigt nya dagrar och belysningar. En sommardag är allting blått, sjön, bergen, himlen – det är ett blått drömland; och vita glimt i allt det blåa: vita skyar, vita gäss på sjön, en vit ångbåt som glider fram över den blåa ytan, vita kyrkor, vita björkar som raka smala ljus, och många är grenljus – julljus, här är nästan alltid julstämning, hälg och hög fäst jämnt. Här mitt i denna mäktiga rundsyn, tycker man sig åter kanske mer än annorstädes stå mitt i Dalarna och höra dess gamla hjärta slå rakt under ens fötter”.

Ett bra exempel på utvecklingen från bondby till turistby, kan man få om man följer utvecklingen av byns handelsbod. 1870 fick den sina affärsrättigheter. 1905 tog Johan Johansson med familj över affären. 1908 blev övervåningen, Johanssons pensionat. När Tällberg 1917 fick en ny skola, förvärvade Johansson den gamla Folkskolan och flyttade över pensionatsverksamheten dit. Johanssons pensionat blev sedan Tällbergsgården. 1924 hade pensionatsverksamheten blivit så omfattande att han sålde handelsboden. Från 1926 övertogs handelsboden av J O Granberg med familj. Den kom sedan att drivas av barnen Lennart och Doris. 1969 gjordes affären om till snabbköp, efter tidens krav. Till slut drev Doris ensam firman fram till 1983. Som livsmedelsaffär fanns den sedan kvar fram till 1989 – 1990.

Tällbergs förvandling till turistby fortskred. Mellan 1908 – 1960 föddes inte mindre än åtta hotell/pensionat, vilka alla fortfarande finns kvar: Dalecarlia, Green, Gyllene Hornet, Hotell Siljanstrand, Klockargården, Tällbergsgården, Villa Långbers och Åkerblads.